#Skogcoast2

Lost in translation

Till innehåll

I oktober 2018 åker jag till Japan!

2015 besökte jag för andra gången USA för en härlig och spännande fem veckor lång vistelse jag valde att föreviga under titeln #Skogcoast. Nu är det dags igen, denna gång med destination Japan!

Från 6 oktober till och med 20 oktober kommer jag befinna mig i detta spännande land. Vad jag kommer skriva om får tiden utvisa. Troligtvis kommer det bli en del historia, kultur, mat, kaniner, kulturkrockar, varma källor och vardagliga betraktelser.

Dessa texter skriver jag kanske främst för min egen skull för att smälta intryck och ha något kul att se tillbaka på (så blev det verkligen 2015). Om du väljer att ta din tid att läsa vad jag skriver är det såklart en trevlig bonus.

Resan kommer du även kunna följa via mitt Instagram-konto.

Välkomna till #Skogcoast2 – Lost in Translation!

/Alex

Broschyr för Japan Rail Pass

Japan Rail Pass införskaffat i god tid

Om man gör någon annan typ av utlandsresa än en charterresa till Gran Canaria finns det alltid en del att förbereda. När man åker till Japan är nog det viktigaste att fixa ett Japan Rail Pass i god tid innan avfärd.

Japan är världsberömt för sitt moderna snabbtåg, Shinkansen. I upp emot 320 kilometer i timmen knyter de ihop städerna i det mytomspunna landet.

Den första linjen Tokaido Shinkansen startade redan 1964 och knöt ihop Tokyo, Nagoya och Osaka på den 515,4 kilometer långa linjen. Idag sträcker sig spåren 2 764,6 kilometer genom landet, vilket  nyttjades av cirka 1,7 miljarder (!) resenärer under 2017.

Åker man bil från huvudstaden Tokyo till Hiroshima tar det ungefär tio timmar, med Shinkansen är man nere på fem timmar.

Utöver alla snabbtåg (med några få undantag) innefattar Japan Rail Pass även Japan Railways vanliga tåg och bussar samt en färja i Hiroshima och en monorail i Tokyo. För betydligt mer utförlig information om att åka tåg i Japan rekommenderar jag att läsa mer på den utmärkta webbplatsen japan-guide.com.

Karta för Japan Rail Pass

En översikt av vilka tåglinjer man kan åka med Japan Rail Pass. Bild från japan-guide.com.

Inte tillgängligt för lokalbefolkningen

Japan Rail Pass är endast tillgängligt för utlänningar eller om du är japan och kan bevisa att du bott utomlands i minst tio år. Skulle turister behöva betala lika mycket som lokalbefolkningen skulle det bli väldigt dyrt.

Att åka tur och retur mellan Tokyo och Kyoto för någon ur lokalbefolkningen är ungefär lika dyrt som att köpa ett Japan Rail Pass som räcker en vecka.

Så fixar du ditt Japan Rail Pass

I Sverige fixar du enklast ett Japan Rail Pass genom att beställa det från japanspecialisten.nu. Du kan få det postat till dig på några dagar eller så kan du hämta ut det på plats från deras kontor i Stockholm.

/Alex

Jag framme på Narita International Airport

Första 24 timmarna i ett varmt och fuktigt Tokyo

Arkitekturen, maten, människorna, kulturen, kollektivtrafiken, språket och vädret. Intrycken är många och starka under mina 24 första timmar i Tokyo. Här är ett axplock.

Efter cirka femton timmars resa står jag till sist i skuggan på Nippori Station i centrala Tokyo. Efter att ha hämtat mitt Pocket Wifi (mer om det i ett senare inlägg) och löst ut mitt Japan Rail Pass snabbt och smidigt på Narita International Airport har jag tagit mig in till stan med Keisei Skyliner-tåget på under 40 minuter. Jag känner mig tärd.

En lite äldre man från lokalbefolkningen kommer fram, ler och frågar om jag pratar engelska. Jag nickar förvånat och han frågar om allt är okej med mig. Jag försäkrar honom att så är fallet och tackar. Vi skiljs åt med varsitt leende.

Kort efter detta korta och fina möte dyker min svenske bekant och före detta kollega Dan Westin upp som planerat.

Dan Westin utanför Nippori Station i Kyoto

Dan Westin i sina hemtrakter sedan snart tre år.

Före detta kollegor i Stockholm

Dan är förutom värd för min vistelse i Tokyo även en före detta kollega till mig i Stockholm. Efter att hans äventyrslusta blev för stor för några år sedan beslöt sig Dan att lämna sitt boende i Upplands Väsby och livet som IT-konsult i Sverige för något nytt i öst. I november firar Dan tre år i Tokyo där han nu bor i en tvåa i stadens nordöstra del, några få stationer från dess definitiva centrum.

Efter att ha inhandlat varsin flaska välbehövligt kallt vatten vandrar vi en kvart genom trånga gator fyllda med folk, butiker, restauranger och gravgårdar för att ta oss till lämplig tunnelbanestation.

Jag skulle kunna stanna och fotografera precis allt, men flygresan känns i kroppen och det för helgen oväntat varma vädret i oktober (28 grader med hög luftfuktighet) ger mig en lätt panik trots saknaden av årets ovanligt varma sommaren i Stockholm och på Åland.

Sushi på rullband

Efterlängtad lunch på rullband. Bara att plocka tills man blir mätt.

Vi stannar till sist på en av alla (tiotusentals?) små sushihak för en efterlängtad lunch. Bitarna serveras på rullband och utan att veta ordet av har vi varsin plats och en meny på engelska. Inte nödvändigt då Dan behärskar språket och jag inte är kinkig. Sexton bitar senare och blott 90 kronor fattigare pustar vi sedan ut hemma hos Dan.

Besök till templet Sensoji i Asukasa inför middagen

Innan kvällens middag beger vi oss till stadsdelen Asukasa som är känt för det stora buddistiska templet Sensoji som är Tokyos äldsta och stått på plats ända sedan år 645. Imponerande vackert och färgsprakande är det.

Sensoji-templet i Asakusa

Populära Sensoji-templet i Asakusa.

Templet och dess kringliggande område med souvenirbutiker är alltid ett välbesökt turistmål men trots de stora folkmassorna finns det ett lugn och respekt när man rör sig upp och ner för gatorna. En varm helgdag här känns bra mycket lugnare än valfri lördag på Drottninggatan i Stockholm.

Dan och jag avnjuter sedan varsin portion japansk curry med ris på ett av många enkla hak. Smaken är underbar och lite sötare än dess indiska motsvarighet.

Japansk curry med ris.

Japansk curry med kyckling, ris samt grillad lök och vitlök med sallad.

Dan och jag avhandlar allt möjligt under vårt samtal. Kulturkrockar, karriärmöjligheter, japansk vett och etikett, korrekta uttal av japanska fraser (lista kommer i ett senare inlägg), de små polisstationerna på varje gata och givetvis den fantastiska maten. I skrivande stund har jag nog glömt att nämna mer än hälften.

Brädspel och barhäng avrundar dagen

Kvällen tar oss vidare till den charmiga baren Tokyo Smile. Vi är på plats före 19:00 då serveringen ännu inte öppnat, men vi blir bjudna att delta i ett parti i det lätt biljardliknande brädspelet Carrom med några ur lokalbefolkningen. På något turligt sätt lyckas skjuta det vinnande skottet.

Brädspelet Carrom

Ett parti av brädspelet Carrom. Ett lag ska skjuta i de ljusa brickorna, ett annat lag de svarta. Den röda måste skjutas in följt av ens lags sista bricka dock.

En kvart bort besöker vi ett av Dans favorithak, den lilla ståbaren Dondon som för kvällen erbjuder ett DJ-set. Här dricker vi schysta enkla fruktgroggar med mycket is och fortsätter vårt samtal om allt möjligt om livet i Japan innan min långa resa slutligen tar ut sin rätt och vi tar en promenad och tunnelbanetur hemåt.

Mycket folk på lilla ståbaren Dondon

Den lilla ståbaren Dondon i närheten av Asakusa blev kvällens sista stopp.

Den nu svalare temperaturen utomhus och min futon på Dans köksgolv ska nu lindra mitt jetlag och smälta dagens många intryck.

/Alex

Önskningar på ett Ema vid Meiji Jingu

26 000 steg genom historia, mat och mode

Med jetlag och en intensiv första lördag i Tokyo i kroppen var första tanken att ta det lite lugnare dagen efter, men med över 26 000 steg i den nästan 30 gradriga värmen blev (lyckligtvis) så inte fallet.

Klockan är strax före 7 när jag vaknar på morgonen. Trots den tidiga timmen är värmen redan påtaglig med nästan 28 grader enligt YR:s väderapp. Staden surrar när jag lyssnar på ljuden från ett av fönstren i Dans lägenhet.

Jag swipar genom väderleksrapporterna med min vänstra hand då hela högerarmen är bortdomnad efter att jag utmattad slocknat på den kvällen innan och uppenbarligen inte rört mig en centimeter under natten. Men blodflödet tilltar och jag borstar tänderna, duschar, packar axelväska för dagen och är ungefär klar när Dan vaknar timmarna senare.

Vi behöver lunch och lämnar lägenheten för stadsdelen Shibuya där en stor del av dagen kommer spenderas.

Stämningsfullt och skuggigt vid Meiji Jingu

Värmen är minst sagt påtaglig, men efter en dryg halvtimmes färd i de härligt luftkonditionerade tunnelbanevagnarna är man nedkyld och redo igen. Vi kliver av vid en av de många stationerna i nöjes- och shoppingdistriktet Shibuya.

Tunnelbanevagn i Tokyo

En skönt nedkyld tunnelbanevagn strax efter rusningstrafiken.

Efter en snabb lunch på Commune 2nd, en mysig och nästan folktom liten innergård med food trucks är dock fokus på historia (och skugga). Mitt i Shibuya ligger nämligen Meiji Jingu-templet omgiven av sin stora park med enormt breda promenadvägar och stora lummiga träd (över 100 000) som skyddar mot solen.

Väg till Meiji Jingu

En av vägarna i parken till templet Meiji Jingu.

Meiji Jingu-templet är ett av Japans mest populära och välbesökta tempel. Det byggdes klart för kejsaren Meiji och kejsarinnan Shoken 1920, åtta respektive sex år efter deras död. Templet förstördes under andra världskriget, men byggdes upp kort därefter.

Tvättplats utanför Meiji Jingu

Innan man besöker ett tempel i Japan renar man sig genom att skölja händer och munnen i dessa små byggnader utanför ingångarna.

Torii-porten in till Meiji Jingu

Torii-porten in till Meiji Jingu.

Ema i Meiji Jingu

På detta ema lämnar besökare sina önskningar för framtiden skrivna på små träplattor.

Önskningar på ett Ema

Dessa träplattor eldas sedan upp i ceremonier av templets munkar för att de ska nå gudarna och uppfyllas.

Efter besöket till Meiji Jingu köper vi mellanmål och beger oss till den stora parken Yoyogi som ligger bredvid Meiji Jingu.

Många bitar onigiri på en hylla

Dessa bitar onigiri med fyllning och wrap av sjögräs är utsökta och kostar knappt tio kronor styck. En favorit för snabb energi.

I Yoyogi-parken samlas tusentals och åter tusentals japaner för att umgås, ta det lugnt, rasta sina husdjur, äta picknick och titta på gatuunderhållare. Parken är enorm så trots allt folk på plats är det lugnt och skönt när jag pustar ut under ett träd vid vattnet.

Parken Yoyogi

Lugn och ro i stora och populära parken Yoyogi.

Fönstershopping i Harajaku

Mitt emot Meiji Jingu och Yoyogi ligger Harajuku, ett distrikt i Shibuya där fokus ligger på mode och ungdomskultur. Kändast är troligtvis Taskeshita Street som kryllar av härligt udda och nischade butiker fyllda med extravaganta kläder och prylar. Här har Lady gaga och Metallicas Kirk Hammett handlat kläder får jag lära mig.

Massvis med folk på Takeshita Street

Takeshita Street en söndag eftermiddag. Några timmar senare var det betydligt färre på plats.

Vi går in i flera butiker, men det blir enbart fönstershoppande denna gång. Jag kommer dock lätt bege mig tillbaka under någon av mina sista dagar i Tokyo nästa vecka för att fylla eventuella tomrum i min resväska.

Egen stekt Okonomiyaki till middag följt av fin utsikt

Inte långt bort från ena ändan av Takeshita dori ligger Sakura Tei, en av Dans favoritrestauranger om man vill äta Okonomiyaki.

Denna rätt består av smet gjord på mjöl, ägg, vatten och vitkål som man sedan blandar med olika typer av huvudingredienser som fisk, skaldjur, bläckfisk eller annat kött.

Tallrik med Okonomiyaki

Färdiglagad Okonomiyaki. Godast hittills på resan!

På Sakura Tei tillreder man sin okonomiyaki själv vid sitt matbord med inbyggd stekplatta. Slutresultatet kan bäst beskrivas som en blandning mellan en omelett, pizza och en fylld pannkaka och det smakar helt fantastiskt toppat med lite sjögräspulver och majonnäs.

För att smälta denna maffiga måltid promenerar vi till Metropolitan Government Building vars observatorievåningar bjuder på en fin utsikt över västra Tokyo. Kön är ovanligt lång, men på blott en halvtimme är vi trots det uppe på våning 43. Med tanke på att inträdet är gratis kan man inte klaga.

Metropolitan Government Building

Metropolitan Government Building nära Shibuya Station upplyst i rosa för en kampanj med Pink Ribbon (Rosa Bandet).

Mysiga izakayas i Golden Gai-distriktet avslutar kvällen

Kvällens sista stopp blir det klassiska bardistriktet Golden Gai i stadsdelen Shinjuku. Här på endast endast sex snäva små gator finns över 200 izakayas (små barer med fåtal sittplatser) i hus med tre våningar.

Utanför en izakaya

En titt in i kvällens första izakaya. Trevliga gäster och vänlig bartender.

Ingen izakaya är den andra lik och turister flockas med lokalbefolkning som gillar ta det lugnt, äta och dricka på dessa avslappnade små ställen. Många är fullsatta, vissa är hemliga och andra kräver inbjudan. Vi besöker två stycken där en passande nog har nischat sig på hårdrock.

Inuti en izaksya

Inuti kvällens andra izakaya där det blev språkutbyte på finska, tyska, engelska och japanska.

Efter ett avslutande glas sake skyndar vi oss till tunnelbanan i god tid innan midnatt. Trafiken upphör ungefär att gå den tiden och med redan över 20 000 steg noterade i min Apple Watch behövs verkligen inte fler.

Jag somnar med vänsterarmen i en betydligt mer ergonomisk position.

/Alex