Tredje och sista dagen i Hiroshima inleddes med en till tur till en till ö som också den hade tama djur. Denna gång var dock målet en bergsbestigning som nästan höll på att knäcka mig. Jag besökte Miyajima och besteg Mount Misen.
Efter en efterlängtad sovmorgon dagen efter besöket till Okunoshima vandrar jag raskt till Hiroshima Station för att ta ett vanligt tåg 28 minuter västerut. Väl där byter jag till den skärgårdsfärja som under dagen kommer frakta mig och tusentals andra turister som ska besöka ön Miyajima.
Miyajima i fjärran cirka tio minuter från fastlandet. Färjetrafiken är tät då detta är ett populärt turistmål morgon som kväll året runt.
Miyajima är stor och vacker ö med ett kännbart lugn över sig. Här finns många butiker och matställen samt fina hotell och ett akvarium. Ön är dock främst känd för den Torii-port som står ute i vattnet framför det minst lika kända Itsukushima-templet som även det är byggt ovanpå vattnet. Ett unikt bygge i Japan, därav populariteten.
Torii-portar finns utanför tempel och andra heliga platser i Japan. De ska skynda mot onda andar och man bör skölja sina händer och mun innan man går igenom dem.
Japans mest kända Torii-port står en bit ut i vattnet vid Miyajima.
Itsukushima-templet senare på dagen då tidvattnet dragit sig tillbaka. Ibland kan man tydligen gå hela vägen till Torii-porten härifrån.
Detta tempel är dock inte det enda på ön. Efter att ha vandrat upp för en lång och brant trappa västerut på Miyajima når jag (det i mitt tycke) mer stämningsfulla buddistiska Daisho-in-templet döpt efter grundaren Kobo Daisho. Området består av flera olika byggnader och statyer att beundra.
Trappan upp till Daisho-in-templet.
Området runtomkring Daisho-in-templet.
Nedskrivna önskningar från besökare på det så kallade ema till höger. Till vänster finns visdomsord (o-mikuji) som besökare betalat för. Då budskapet inte gillas är det kutym att hänga upp dem på detta sätt.i
Tama rådjur minglar med besökare
Något som verkligen sticker ut då man går runt på Miyajima är de tama rådjur som ligger och vilar samt promenerar längs med gågatorna. Jag hade läst att det fanns rådjur som kunde tigga om mat på ön, men de var verkligen fler mer tama än vad jag kunde tro. Kawaii!
Ett av många tama rådjur på Miyajima. Det är inga problem att klappa eller ta selfies med dem. Men håll i din mat hårt, annars tar de den i ett nafs.
Mördarvandring med episk utsikt
Det jag såg mest fram emot på Miyajima var att vandra upp för det 535 meter höga berget Mount Misen. Fyra olika vandringsleder erbjuds beroende på om man vill se djur, kultur, geologi eller utsikter. Jag kör på det sista alternativet.
Vandringen är vacker, men oväntat brant med allt varmare väder. Trots mitt snitt på över 20 000 steg om dagen den senaste veckan blir jag helt knäckt ju närmare toppen jag kommer. Vattnet tar slut och den ena branta trappan avlöser den andra.
En av många vackra vyer på den ofta branta vandringsleden upp till Mount Misen.
På vägen möter jag holländska Neil som arbetat som ingenjör i Hiroshimai ett år. Han berättar att det ska vara 2 000 trappsteg på rutten som ska ta två timmar att slutföra. Dock har han glömt bort att räkna.
Neil tar en paus och lär uppdatera Instagram. Vi är nära toppen nu.
Strax senare träffar jag tyska Julia som också reser runt i Japan ensam. Då Julia är påtagligt charmig och jag lite töntig börjar jag ta fram skoltyska i ett halvhjärtat försök att imponera. Den sitter dock som ett smäck under vandringens sista 30 minuter.
Tyska Julia och jag hittar en liten Torii-port nära toppen på Mount Misen. Vi går dock inte in på sidovägen.
Utsikt över Hiroshimas skärgård från toppen på Mount Misen. Här stannade man en stund.
Mer av utsikten från Mount Misen. Helt klart värt mödan att ta sig upp i värmen.
Då kroppen är helt slut efter vandringen upp väljer jag att lägga 1 000 yen (cirka 87 kronor) på att åka linbanan ner tillbaka till hamnen. Kanske den skönaste investering jag någonsin gjort. Så slut var jag.
Den första av två linbanor för att ta sig ner från Mount Misen till hamnen på Miyajima.
Den andra av två linbanor för att ta sig ner från Mount Misen. Det pirrade gött i magen här då vagnen vinglade till gång på gång.
Souvenirinköp och färja tillbaka
Efter linbanan blir det inköp av souvenirer. Miyajima har massvis med butiker på många gator. En hel del roliga och fina saker finns det, men de absolut flesta säljer precis samma saker. Det påminner på gott och ont om Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm.
En av många gator med butiker som sålde mer eller mindre samma typ av souvenirer.
En butik med stort utbud på te, såser, oljor och många andra matvaror.
När jag efter shoppingen slutligen står på färjan på vägen tillbaka till fastlandet är det något som känns fel förutom vaderna. Hm, just det. Jag glömde ju att faktiskt gå in i självaste Itsukushima-templet… Mount Misen knäckte mig nog även mentalt.
Jag behöver nog ännu ett varmt bad på hotellet.
/Alex