När du reser till ett annat land kommer du stöta på kulturella och vardagliga skillnader. Japan är definitivt inget undantag. Här är mina observationer.
Jag skulle inte kalla mig själv för någon globetrotter. Men genom årens lopp har det ändå blivit två resor till USA (en gång med ett kort stopp i Mexiko) samt långhelger till över tio länder i Europa tillsammans med mina vänner, föräldrar eller kollegor.
Mindre vardagliga skillnader och större kulturkrockar har man stött på, men ofta har jag tyckt det känts hyfsat bekant i västvärlden. I Japan reagerade jag dock med stor glädje på de absolut flesta av alla större och mindre skillnaderna. Här är mina favoriter.
Hantering av pengar
Respektfull hantering av kreditkort
Även om Japan är ett kontantland kan man betala med kreditkort på många större butikskedjor och finare restauranger. Hur det görs skiljer sig dock från väst.
Istället för att själv föra in kreditkortet i kortläsaren räcker man över det till personalen vid kassan. Detta överräckande fram och tillbaka görs med båda händerna på kortet och med en lätt bugande rörelse.
Det låter kanske lite fånigt, men jag tyckte det kändes väldigt respektfullt med tanke på hur jobbigt det kan vara att tappa bort sitt kreditkort.
Man lämnar inte dricks
Man ger inte dricks i Japan, det anses direkt ohyfsat. På ryokans kan det dock vara okej att ge ens personliga värd (som vissa ryokans ger sina gäster) en summa pengar i ett inslaget kuvert, men även här går åsikterna isär.
Restaurangbesök
Biljettautomater på många restauranger
I ett tidigare inlägg skrev jag om hur jag beställde ramen på restaurangen Afuri genom att använda en biljettautomat. Detta var inte en tillfällighet utan mycket vanligt på många restauranger samt de museum jag besökte.
Jag föredrar helt klart detta över den vanliga bordsbetjäning vi har här i väst. Allt går mycket fortare när man slipper vänta och småprata med serveringspersonalen. Introvert? Javisst.
Biljettautomaten inne på ramenrestaurangen Afuri.
En växelbricka vid varje kassa
Då Japan är ett kontantland med mynt i många valörer (500, 100, 50, 10 och 5 yen) blir det en hel del växel när man betalar med sedlar.
Därför har varje butik och restauranger utan biljettautomat en bricka med höjda kanter vid kassan. Har lägger man sina pengar och tar emot växeln från kassören sekunderna senare.
Inga pengar som råkar rulla iväg och inget knepigt upplockande av mynt från disken. Skönt.
En plats för din väska
På i princip alla restauranger jag åt på fanns en korg bredvid eller under min stol dit jag kunde ställa min axelväska medan jag åt. Det förbryllar mig att detta inte är standard världen över då det var så smidigt.
Jag behövde inte hänga den över stolsryggen eller balansera den mellan fötterna. I ett fall eller två behövde jag sätta den bredvid mig på en bänk eller jämte mig i ett bås.
En plats för din väska. Så här såg det ut på de allra flesta matställen i Japan.
I trafiken
Tåg går i tid
Även om jag tycker det slentrianhatas lite för mycket på SJ i Sverige så är de verkligen värdelösa jämfört med den snortighta japanska tåg- och tunnelbanetrafiken. Under hela min resa noterade jag en enda försening (på fem minuter) i Kyoto.
Mitt Shinkansen från Kyoto till Tokyo skulle avgå 14:32 tisdagen 16 oktober. Det anlände 14:31:17 och vi var iväg igen 14:32:41. Det var vackert.
Shinkansen och all annan kollektivtrafik i Japan gick alltid i tid.
Inga ringklockor på cyklar
Under resan passerades jag av hundratals cyklister på Tokyos, Hiroshimas och Kyotos gator. Dock kan jag bara minnas att två av dem använde någon ringklocka. Lade man inte märke till dem cyklade de snällt långsamt bakom en utan att bli irriterade tills de hittade en lucka att åka om.
Hur det påverkar trafiksäkerheten tänker jag inte spekulera i, men jämfört med Stockholm var det väldigt rofyllt utan det ständiga plingandet.
Stillastående i rulltrappor
I Tokyo går eller springer knappt någon i rulltrappor. Alla står lugnt till vänster och lämnar fri led till höger. Denna högerled utnyttjas sällan, förutom ibland på tåg- och tunnelbanestationer när resenärer har bråttom att hinna till ett avgående tåg.
Alla står till vänster i lugn och ro. I nödfall passerar folk till höger.
Tystnad på tåg och i tunnelbanan
Utöver ljud från vagnar, spår och den återkommande och förinspelade högtalarrösten är det tyst på tågen och i tunnelbanan i Japan. Att tala i telefon på i vagnarna anses vara fult och om två resenärer pratar sinsemellan är det med låg volym.
Allmänt hyfs
Privat egendom lämnas ifred
Även om kriminalitet i Japan givetvis existerar är samhället otroligt säkert och fritt från bus och stök. Det finns dessutom en enorm respekt för folks egendom.
Flera gånger såg jag folk lämna sina surfplattor och bärbara datorer på fik eller vid sina sittplatser på Shinkansen. Allt utan oro över att någon skulle ta dem. Det var häpnadsväckande.
Knappar för att stänga hissdörrar
Knappar för att stänga hissdörrar är ju inget nytt i väst. Men till skillnad från Sverige där de ofta saknas eller endast verkar ha en placeboeffekt finns de i varje hiss i Japan och fungerar som man hoppats.
Japanerna är givetvis hövliga och håller dörrarna uppe för andra, men så fort så inte är fallet är de blixtsnabba på att stänga dörrarna.
Dessa knappar stänger verkligen hissdörrarna direkt. De hade gjort Stockholm till en bättre stad.
Övrigt
Kawaii-kulturen
När det kommer till grafisk design, marknadsföring och mode i Japan finns det ett genomgående tema av gullighet i allt.
Det kan först kännas lite fånigt, men gång på gång kommer jag på mig själv att le brett åt alla reklamskyltar med söta djur, kläder med kända tecknade figurer för såväl vuxna som för barn samt alla kramdjur placerade i skyltfönster och fastsatta på folks väskor.
För japanska kvinnor är det inte det minsta konstigt ha kramdjur fastsatta på sina väskor eller kläder oavsett hur gammal man är.
Sittbänken utanför denna lilla livsmedelsbutik i Arashiyama blir ju mycket bättre med Hello Kitty.
Även utanför anrika Tokyo National Museum fanns det rum för gulliga maskotar att ta selfies med.
Folk köper musik på skivor
Trots att Google Music, iTunes och Spotify välkomnas i Japan köper folk skivor av den anledningen att de tycker det helt enkelt är så man ska konsumera musik. Därför finns det fortfarande många skivbutiker i landet och störst och häftigt av dem alla är klassiska Tower Records med hela sju våningar i shoppingdistriktet Shibuya. Man blir lite fuktig i ögonvrån.
Klassiska Tower Records i Shibuya. Sju våningar fyllda med skivor som lokalbefolkningen fortsätter att köpa.
Överlägsen paketeringsdesign
Godispåsarna, lunchmackorna, onigirin och mjölkchokladen från Meiji. Allt jag köpte på snabbköp som 7-Eleven, Lawson och Familymart i Japan hade sådan suverän paketeringsdesign. Man visste exakt var man skulle börja, öppnandet var elegant och det mesta gick att stänga igen utan spill.
Av liknande västerländska produkter blir man förnedrad i jämförelse.
Dessa bitar onigiri har en flärp i toppen som enkelt drogs runt paketeringen och delade in kvarvarande plast i två bitar. Dessa gled sedan loss utan problem eller kladd.
Tillgänglighet på gator
Då jag på jobbet de senaste åren arbetet mer och mer med tillgänglighet gladde det mig att se så mycket punktskrift på handräcken och stolsryggar runtomkring i Japan.
I Hiroshima och Kyoto hade dessutom alla stora gator tydliga upphöjda sektioner för folk med nedsatt syn och personer i behov av blindkäpp. Samma sak kunde man se och känna på alla tågplattformar.
På alla stora gator och vid trappor i Hiroshima finns det tydliga upphöjningar för folk som ser dåligt och behöver blindkäpp.
Vad var dåligt då?
Avslutningsvis finns det såklart många saker som jag föredrar hur man gör i Sverige (som att kunna betala utan kontanter och med Apple Pay). Men att avsluta med att lista sådant vore bara gnälligt när Japan gör så mycket rätt i mitt tycke.
/Alex