#Skogcoast2

Japan är ett tacksamt land att besöka om man är ett fan av tecknade serier och film. Som ett sidospår under min resa passade jag på att utforskade min och landets gemensamma kärlek till serien Peanuts och hunden Snobben.

Serien Peanuts skapades av den amerikanske serietecknaren Charles M. Schulz och kunde läsas från 2 oktober 1950 fram till dagen efter Schultzs död 12 februari 2000.

Schulzs korta historier om Charlie Brown, hans hund Snobben samt vännerna Peppermint Patty, Sally Brown, Franklin och syskonen Linus och Lucy van Pelt blev enormt populära världen över.

Schultz ritade totalt 17 897 seriestrippar som har översatts till 21 språk. När serien var som mest populär lästes den av 355 miljoner människor i 75 länder.

Likt andra utländska verk som finska Mumin har Snobben och Peanuts blivit oförskämt populärt i Japan där serien i år firar 50 år.

Min relation till Snobben började när jag var blott en dag gammal. Min gudfar Herman tog med ett Snobben-kramdjur till BB i Mariehamn och det var nog kärlek vid första ögonkastet.

Drygt 32 år och många kramar senare sitter Snobben på soffan i min lägenhet i oförskämt gott skick. Sedan tre år är han även tatuerad på min högra innerarm.

På senare år har jag också blivit att uppskatta djupet och allvaret i Peanuts mer och mer. Exempelvis i form av sympati för Charlie Brown som är så tydligt märkt av sitt dåliga självförtroende, nervositet och depressiva tendenser.

Så vad har Japan att erbjuda fans av Snobben och Peanuts?

Snoopy Town Shop

Denna populära butikskedja finns i flera städer runtom i Japan. Min plan var att besöka en eller två av dem för att köpa någon souvenir i form av en t-shirt, nyckelring eller kylskåpsmagnet.

Dock spårade det ur helt och hållet och jag besökte hela fem stycken butiker inklusive kedjans största butik i Yokohamas hamnområde. Det var fantastiskt!

Snoopy Cha-Ya

Två veckor efter att jag hade bokat mitt boende på kapselhotellet 9 Hours i Kyoto fick jag reda på att det finns en kedja av tehus i Japan vid namnet Snoopy Cha-Ya.

Ett av kedjans fyra tehus låg passande nog bara tio minuter från mitt boende på populära Nishiki Market. Efter incheckning gick jag genast dit för att fika.

Den undre våning har en butik med alla typer av varor som kramdjur, kläder, porslin, pennor, ätpinnar med mera. På den övre våningen serveras lunch men främst te, kaffe och olika typer av bakelser.

Utanför ingången fick en grupp äldre kvinnor syn på min tatuering av Snobben på underarmen. De log, pekade och utbrast unisont ”Kawaii! Kawaii! Kawaii!”.

Snoopy Cha-Ya är mysigt och fint inrett. Fikabrödet var som all mat här riktigt gott och likt allt annat sött jag ätit i Japan även fint upplagt.

Mer information finns på snoopychaya.jp.

Peanuts Café

Ett annat kafé jag dock kände till innan jag bokade min resa var Peanuts Café i Tokyo. Efter lite shopping på Takeshita Street och Tower Records under resans fjärde dag tog jag mig till detta fräscha fik längs med Megoru River en dryg halvtimmes promenad från Shibuya Station.

Kaféet är det enda i sitt slag i Japan och har två våningar för att fika och köpa med sig kakor, kläder, porslin och (smart nog) jordnötssmör. Inredningen är stilren och fin med sina tavlor, leksaker, böcker och väggmålningar.

När jag tittade runt i kaféets butik efter att ha fikat fick de spralliga tjejerna i kassan syn på min tatuering. De började hoppa och peka och ropade ”Kawaii! Kawaii!”. De var så gulliga.

På helger och nationaldagar bör man boka Peanuts Café då det ofta är fullsatt. Denna vardagseftermiddag var det dock bara halvfullt.

Mer information finns på peanutscafe.jp.

Peanuts Diner

Efter att ha besökt Japans största Snoopy Town Shop under min halvdag i Yokohama var det dags för lunch och den givna restaurangen var givetvis Peanuts Diner i det lilla shoppingcentret Marina Walk i hamnområdet Minato Mirai 21.

Restaurangen påminner mycket om Peanuts Café till den grad att de antagligen har samma ägare. Dock är det större och har mer fokus på lunch och middag även om man kan fika här också.

Inredningen är ljus och fräsch med gamla leksaker på hyllor, fina väggmålningar och ett kul litet område med kulisser där man kan ta bilder. Givetvis kan man köpa med sig porslin och diverse sötsaker i restaurangens butik.

Mer information finns på peanutsdiner.jp.

Snoopy Museum Tokyo

Efter att ha läst om detta museum i Kotaku när det öppnade för två och ett halvt år sedan var det högst upp på listan för mitt Snobben-nördande i öst.

Därför blev jag lika förvånad som besviken då jag fick reda på att museet var öppet för sista gången 24 september, mindre än två veckor innan min avfärd.

Bakom museets vita fasaderna med stora upphängda seriestrippar och områdets blomrabatter med stora statyer på Snobben kunde man här fika på Café Blanket och köpa exklusiva varor på Brown’s Store. Men framför allt kunde man i museidelen läsa om historien bakom Peanuts, se många av Schulzs originalillustrationer samt titta på gamla föremål och leksaker.

Snoopy Museum öppnar dock igen! Under hösten 2019 kommer man kunna besöka museet i staden Machida en timme västerut från centrala Tokyo. Mer om detta på snoopymuseum.tokyo.

Missade jag något? Japp, Peanuts Hotel i Kobe!

Lika lätt som det är att välja städer att besöka i Japan är det svårt att välja bort städer att besöka. Det blev exempelvis inget stopp i varken Osaka (som har världens näst största akvarium) eller Kobe för mig.

Hade jag besökt Kobe hade jag lätt spenderat en natt på Peanuts Hotel. Här på tre våningar finns arton rum som alla har en helt egen inredning. Återigen görs inget halvdant när det handlar om Snobben i Japan.

Snobben och Peanuts är verkligen enormt populärt i Japan. Utöver dessa ställen ovan såg man karaktärerna i var och varannan butik samt på många tröjor burna av lokalbefolkning. Dessa invånare (barn som vuxna) påpekade också tydligt att de var fans när de såg min tatuering.

Nästa gång jag besöker Japan blir det lätt stopp i Kobe och Machida.

/Alex

När du reser till ett annat land kommer du stöta på kulturella och vardagliga skillnader. Japan är definitivt inget undantag. Här är mina observationer.

Jag skulle inte kalla mig själv för någon globetrotter. Men genom årens lopp har det ändå blivit två resor till USA (en gång med ett kort stopp i Mexiko) samt långhelger till över tio länder i Europa tillsammans med mina vänner, föräldrar eller kollegor.

Mindre vardagliga skillnader och större kulturkrockar har man stött på, men ofta har jag tyckt det känts hyfsat bekant i västvärlden. I Japan reagerade jag dock med stor glädje på de absolut flesta av alla större och mindre skillnaderna. Här är mina favoriter.

Hantering av pengar

Respektfull hantering av kreditkort

Även om Japan är ett kontantland kan man betala med kreditkort på många större butikskedjor och finare restauranger. Hur det görs skiljer sig dock från väst.

Istället för att själv föra in kreditkortet i kortläsaren räcker man över det till personalen vid kassan. Detta överräckande fram och tillbaka görs med båda händerna på kortet och med en lätt bugande rörelse.

Det låter kanske lite fånigt, men jag tyckte det kändes väldigt respektfullt med tanke på hur jobbigt det kan vara att tappa bort sitt kreditkort.

Man lämnar inte dricks

Man ger inte dricks i Japan, det anses direkt ohyfsat. På ryokans kan det dock vara okej att ge ens personliga värd (som vissa ryokans ger sina gäster) en summa pengar i ett inslaget kuvert, men även här går åsikterna isär.

Restaurangbesök

Biljettautomater på många restauranger

I ett tidigare inlägg skrev jag om hur jag beställde ramen på restaurangen Afuri genom att använda en biljettautomat. Detta var inte en tillfällighet utan mycket vanligt på många restauranger samt de museum jag besökte.

Jag föredrar helt klart detta över den vanliga bordsbetjäning vi har här i väst. Allt går mycket fortare när man slipper vänta och småprata med serveringspersonalen. Introvert? Javisst.

En växelbricka vid varje kassa

Då Japan är ett kontantland med mynt i många valörer (500, 100, 50, 10 och 5 yen) blir det en hel del växel när man betalar med sedlar.

Därför har varje butik och restauranger utan biljettautomat en bricka med höjda kanter vid kassan. Har lägger man sina pengar och tar emot växeln från kassören sekunderna senare.

Inga pengar som råkar rulla iväg och inget knepigt upplockande av mynt från disken. Skönt.

En plats för din väska

På i princip alla restauranger jag åt på fanns en korg bredvid eller under min stol dit jag kunde ställa min axelväska medan jag åt. Det förbryllar mig att detta inte är standard världen över då det var så smidigt.

Jag behövde inte hänga den över stolsryggen eller balansera den mellan fötterna. I ett fall eller två behövde jag sätta den bredvid mig på en bänk eller jämte mig i ett bås.

I trafiken

Tåg går i tid

Även om jag tycker det slentrianhatas lite för mycket på SJ i Sverige så är de verkligen värdelösa jämfört med den snortighta japanska tåg- och tunnelbanetrafiken. Under hela min resa noterade jag en enda försening (på fem minuter) i Kyoto.

Mitt Shinkansen från Kyoto till Tokyo skulle avgå 14:32 tisdagen 16 oktober. Det anlände 14:31:17 och vi var iväg igen 14:32:41. Det var vackert.

Inga ringklockor på cyklar

Under resan passerades jag av hundratals cyklister på Tokyos, Hiroshimas och Kyotos gator. Dock kan jag bara minnas att två av dem använde någon ringklocka. Lade man inte märke till dem cyklade de snällt långsamt bakom en utan att bli irriterade tills de hittade en lucka att åka om.

Hur det påverkar trafiksäkerheten tänker jag inte spekulera i, men jämfört med Stockholm var det väldigt rofyllt utan det ständiga plingandet.

Stillastående i rulltrappor

I Tokyo går eller springer knappt någon i rulltrappor. Alla står lugnt till vänster och lämnar fri led till höger. Denna högerled utnyttjas sällan, förutom ibland på tåg- och tunnelbanestationer när resenärer har bråttom att hinna till ett avgående tåg.

Tystnad på tåg och i tunnelbanan

Utöver ljud från vagnar, spår och den återkommande och förinspelade högtalarrösten är det tyst på tågen och i tunnelbanan i Japan. Att tala i telefon på i vagnarna anses vara fult och om två resenärer pratar sinsemellan är det med låg volym.

Allmänt hyfs

Privat egendom lämnas ifred

Även om kriminalitet i Japan givetvis existerar är samhället otroligt säkert och fritt från bus och stök. Det finns dessutom en enorm respekt för folks egendom.

Flera gånger såg jag folk lämna sina surfplattor och bärbara datorer på fik eller vid sina sittplatser på Shinkansen. Allt utan oro över att någon skulle ta dem. Det var häpnadsväckande.

Knappar för att stänga hissdörrar

Knappar för att stänga hissdörrar är ju inget nytt i väst. Men till skillnad från Sverige där de ofta saknas eller endast verkar ha en placeboeffekt finns de i varje hiss i Japan och fungerar som man hoppats.

Japanerna är givetvis hövliga och håller dörrarna uppe för andra, men så fort så inte är fallet är de blixtsnabba på att stänga dörrarna.

Övrigt

Kawaii-kulturen

När det kommer till grafisk design, marknadsföring och mode i Japan finns det ett genomgående tema av gullighet i allt.

Det kan först kännas lite fånigt, men gång på gång kommer jag på mig själv att le brett åt alla reklamskyltar med söta djur, kläder med kända tecknade figurer för såväl vuxna som för barn samt alla kramdjur placerade i skyltfönster och fastsatta på folks väskor.

Folk köper musik på skivor

Trots att Google Music, iTunes och Spotify välkomnas i Japan köper folk skivor av den anledningen att de tycker det helt enkelt är så man ska konsumera musik. Därför finns det fortfarande många skivbutiker i landet och störst och häftigt av dem alla är klassiska Tower Records med hela sju våningar i shoppingdistriktet Shibuya. Man blir lite fuktig i ögonvrån.

Överlägsen paketeringsdesign

Godispåsarna, lunchmackorna, onigirin och mjölkchokladen från Meiji. Allt jag köpte på snabbköp som 7-Eleven, Lawson och Familymart i Japan hade sådan suverän paketeringsdesign. Man visste exakt var man skulle börja, öppnandet var elegant och det mesta gick att stänga igen utan spill.

Av liknande västerländska produkter blir man förnedrad i jämförelse.

Tillgänglighet på gator

Då jag på jobbet de senaste åren arbetet mer och mer med tillgänglighet gladde det mig att se så mycket punktskrift på handräcken och stolsryggar runtomkring i Japan.

I Hiroshima och Kyoto hade dessutom alla stora gator tydliga upphöjda sektioner för folk med nedsatt syn och personer i behov av blindkäpp. Samma sak kunde man se och känna på alla tågplattformar.

Vad var dåligt då?

Avslutningsvis finns det såklart många saker som jag föredrar hur man gör i Sverige (som att kunna betala utan kontanter och med Apple Pay). Men att avsluta med att lista sådant vore bara gnälligt när Japan gör så mycket rätt i mitt tycke.

/Alex

Japan är ett otroligt land att besöka oavsett om du är ute efter historia och kultur, mat och shopping, sol och bad eller ett ordentligt äventyr. Här är mina tips för hjälp och inspiration.

Om du likt mig är intresserad av Japan vet du säkert en del om landet redan. Kanske något om dess rika historia, goda mat, vänliga människor, olika djurkaféer eller så har du kanske bara spelat mycket Nintendo när du var yngre.

Men om du känner att du vill ha mer inspiration för turistande i olika städer, vill utbilda dig om landets vett och etikett eller ta reda på om ett Japan Rail Pass är värt att skaffa (det är det) har jag här tre webbplatser och en film som räcker mer än väl i myllret på Internet.

Kotaku

Kotaku är inte en specifik webbplats om Japan och den udda fågeln bland dessa tips. Men det är på denna webbplats (och sida på Facebook) om spel och övrig populärkultur jag för första gången läste om landets djurkaféer, kapselhotell och Snoopy Museum Tokyo.

Läs exempelvis deras artiklar Japan’s Coolest-Looking Capsule Hotels och A Visit to Japan’s Bunny Cafés som båda är skrivna av deras duktiga skribent Brian Ashcraft.

Abroad in Japan

Chris Broad är den före detta Londonbon som efter gymnasiet inte riktigt visste vad han skulle göra med sitt liv. Efter avhoppade filmstudier, ett tråkigt jobb där han flyttade siffror i Excel och ett intressant möte på en bussfärd bestämde han sig för att flytta till Japan och arbeta som lärare i engelska.

Sex år senare är Chris kvar i Japan. Han arbetar fortfarande som lärare, men driver också den framgångsrika Youtube-kanalen Abroad in Japan som idag har över en miljon prenumeranter.

I skrivande stund håller Chris på att cykla 2 000 kilometer genom Japan och lägger upp en video varje dag.

Förutom videos med tips att göra i olika städer, god mat, utflykter till udda platser och japansk vett och etikett berör han också icke turistiga ämnen som hur man skaffar vänner och dejtar i Japan samt den gången han väcktes av en missil från Nordkorea.

Japan Guide

Den webbplats jag använde mig av klart mest före och under min resa var den fullständigt suveräna Japan Guide. Här hittar du all information du behöver för att planera och njuta av din resa.

Utan att tveka kan jag säga att japan-guide.com är den bästa webbplats jag någonsin besökt alla kategorier.

Om du är intresserad av en specifik stad sammanfattar Japan Guide följande:

• Stadens historia
• Lista över alla populära sevärdheter och platser
• Hur man tar sig till staden
• Rekommendationer för boende
• Tips på guider

För varje sevärdhet eller plats sammanfattas följande:

• Information om platsen
• Dess popularitet
• Hur man enklast tar sig hit
• Närliggande boende
• Tips på guider

Om du är mer intresserad av att utforska Japan efter intressen som tempel, mat, natur, onsens eller shopping så sammanfattar Japan Guide även Japan på detta sätt.

Angående att leva i Japan förklaras allt man kan tänka sig. Ett axplock är:

• Studier i landet
• Att hitta boende
• Hur man får arbetsvisum
• Levnadskostnader
• Vad man gör vid en olycka
• Landets religion och utövande

Något jag med stort intresse och glädje läste vad Japan Guides sammanfattning av landets vett och etikett. Exempelvis hur man besöker tempel, badar på ett onsen, äter med gott bordsskick och använder de beryktade japanska toaletterna.

Japan Guide har även bra sammanfattning över vad det är bra att tänka på och känna till innan man beger sig iväg.

Lost in Translation

En film som gjorde ett starkt intryck på mig under det tidiga 2000-talet när vi äntligen fick filmkanaler till Gottby var Sofia Coppolas hyllade och prisbelönta verk Lost in Translation.

Med Tokyo som bakgrund för vi följa Bill Murray och Scarlett Johansson hjälpa varandra med livskriser och utanförskap under deras samtidiga vistelse i Japan.

Ursäkta potatiskvalitén på trailern nedan. Filmen finns lyckligtvis i HD på Netflix just nu, så se den om du inte sett den och om du gjort det tycker jag du ska se den igen. Jag kommer göra det samma kväll som jag publicerar detta inlägg.

Denna reseblogg?

2015 besökte jag USA för andra gången. Under fem veckor uppfyllde jag en dröm när jag tog mig till flera spännande städer på landets väst- och östkust.

Resan var fantastiskt och för att smälta alla intryck och spara minnena skrev jag resebloggen #Skogcoast som blev mer ambitiös och uppskattad än vad jag trodde.

Därför var det givet att göra samma sak när jag besökte Japan under dessa två veckor. Även om denna reseblogg främst är till för mig samt min mamma och pappa och några kära vänner har jag haft just dig som nyfiken resenär i åtanke.

Tills #Skogcoast3 blir en verkligen vill jag tacka för denna gång. Det gläder mig att du läser detta och jag hoppas att jag gjort dig mer sugen på att besöka Japan i framtiden.

Sayonara!

/Alex